Klarar vi oss utan invandring?

Vi behöver invandringen. Fortsatt invandring ger tillgång till den arbetskraft vi behöver. Stängda dörrar till Sverige skapar arbetskraftsbrist, lägre tillväxt och fler företag som flyttar utomlands.

Inför årets val har jag samma känsla i magen som när jag och familjen satt i bilen och körde fel i Tyskland på 80-talet – riktigt fel. Snöstormen ven, sikten urusel, räcker bensinen, när ska vi äta och var ska vi sova i natt. Just den magkänslan, ja du kanske känner igen den.

Vallöften om satsningar på vård/omsorg, polis, brandkår och tillväxten ska öka. Jag säger inte emot, det behövs anställda inom många sektorer. Men var hittar vi arbetskraften?

Dagligen hör vi hur svårt det är för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft. SKL bedömer att kommuner/landsting behöver nyanställa 530 000 personer inom välfärdssektorn de närmsta 10 åren. Det motsvarar hälften av ungdomarna som slutar gymnasiet. Vill varannan ungdom börja arbeta inom kommun/landsting och vilka konsekvenser får detta för övrigt näringsliv, statlig verksamhet m.m.? 

SD vill stänga dörren för invandring när den största arbetskraftsbristen sedan  många år väntar – även inom lågkvalificerade yrken. Andra partier hänger på, om än mera försiktigt. Är stängda dörrar snarare en frukt av populism en genomtänkt strategi för ett starkt Sverige? 
Låt oss titta i backspegeln. [1]

Befolkning
Sedan 2001 har befolkningen ökat från 8,9 till 10,1 miljoner, ökning med 14 %. Vid senaste årsskiftet bodde ca 1,9 miljoner utlandsfödda personer i Sverige, motsvarar 19 % av befolkningen. Enligt SCB är det invandringen som bidragit mest till befolkningsökningen, 2017 förklarades ökningen till 80% av invandring. 

Arbetskraft (15-74 år)
Mellan 2001 och 2017 har antalet sysselsatta ökat med 785 000 personer, + 19 %. Sysselsättningen bland utlandsfödda ökar och är nu 62 %, detta trots en kraftigt ökad invandring de senaste fem åren. Antalet sysselsatta har ökat med 5 % mer än befolkningen. 
Under perioden har antalet förtidspensionärer minskat med ca 200 000. Antalet sysselsatta har aldrig varit så högt – arbetskraftsreserven är bekymmersamt låg!

BNP (fasta priser)

Sveriges BNP för 2001 var 3 232 miljarder kr för att öka till 4 604 miljarder kr  2017, + 40%. BNP per capita har sedan 2001 ökat från 363 300 kr per person till 457 300 kr för 2017, + 25 %.  

Konklusion 
Invandringen är den största anledningen ökningen av arbetskraft. Färre förtidspensionärer, fler som arbetar längre m.m. är andra förklaringar. Tills motsatsen är bevisad vill jag hävda att det finns ett samband mellan befolkningsökningen på 14 %, ökning av arbetskraftsdeltagandet med 19 % och ökning av BNP med 40 %. Frågan är bara hur starkt sambandet är, även ett mindre samband  gör det lönsamt för Sverige.

Invandringen har haft stor betydelse för Sveriges utveckling. Jag tänker inte på Zlatan, de många stjärnartisterna och alla andra nysvenskar som lyser på himlen. En tredjedel av samtliga läkare i Sverige och var fjärde lärare på högskolor/universitet är utlandsfödda[2], två exempel på invandringens betydelse. Vad betyder alla de nysvenskar som städar våra arbetsplatser/hotell, tar hand om våra barn och oss lite äldre, arbetar på pizzerior och restauranger, kör taxin som vi åker m.m.? Hur skulle bruksorterna utvecklats utan invandring? SD vill stoppa invandring till lågkvalificerade yrken –  yrken där omfattande arbetskraftsbrist finns redan idag.

Invandringen är en fråga om medmänsklighet men också en kritisk framgångsfaktor. Fortsatt invandring krävs för att klara arbetskraftsförsörjningen, behålla vår innovationskraft och välfärd. Utan invandring hotas vår tillväxt (även pensionerna), brist på arbetskraft inom vård och omsorg/tillväxtföretag och att fler företag flyttar utomlands. Digitaliseringen rationaliserar säkert bort en del av arbetskraftsbehovet men frågan är om vi de närmsta åren är mogna för en hemtjänst som utförs av robotar, självkörande taxi och bussar m.m. Arbetsförmedlingen bedömer att vi behöver en årlig invandring på 64 000 personer framöver – jag tror inte det räcker.

Med ambitionen att isolera Sverige blir SD ett stort hot. Varumärket Sverige har byggts upp under lång tid och raseras om vi stänger dörren för invandring. Djupa sår i vår välfärd uppstår, tillväxten hämmas och det kommer att ta många år att återupprätta Sveriges attraktionskraft. Lek med tanken att arbetskraft är en – om än förädlad – naturtillgång precis som vatten, malm och skog. Hur reagerar vi när dessa börjar sina? 

Hur gick det då i snöstormen? En hotellägare i Freilassinger, Tyskland öppnade dörren, familjen fick sova över i deras privata sovrum då hotellet var fullbokat. Vi serverades den bästa Wienerschnitzel jag ätit och skidsemestern – ja livet – låg framför oss och magen mådde bra. Allt tack vare en öppen dörr.


[1] Statisk hämtad från SCB:s offentliga databas samt ekonomifakta.se som bygger på SCB:s statistik

[2] Studie Eriksson o Fölster, Reforminstitutet 2014

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *